1. Transporter över vatten

När du har läst det här avsnittet skall du:

• Känna till hur människans första farkoster såg ut och fungerade.
• Veta vad som gör att en båt flyter.
• Kunna nämna några tekniska lösningar som har medverkat till utvecklingen av båtar.

Begrepp att kunna när du har läst eller lyssnat på texten:

Stockbåt
Råsegel, Latinsegel
Styråra, Servoroder
Ångbåt, Tankfartyg, Hangarfartyg, Svävare och Bilfärja

Människans första bostäder låg vid vattendrag, floder och sjöar. Genom vattnet kunde man få föda och på vattnet hade man möjlighet att ta sig till andra områden för att fiska och bedriva handel med andra bosättningar.

Man kan säga att vattnet var våra första vägar. Tekniken att tillverka farkoster för att ta sig fram på vattnet är gammal. I början var det genom att hugga ner träd där man urholkade stocken så man kunde sitta i den.

Med tiden anpassades båtarna. Man fick större kunskap och kunnande om olika material och tekniker för byggandet. I nästan 8000år byggde vi båtar av trä, vass och djurhudar som fortfarande är material som fungerar till båtar.

Båtarna kunde nu anpassas till vad de skulle transportera eller användas till.

Därför flyter båtar. "Densitet är ett mått på ett materials täthet. (hur mycket luft som trästocken innehåller) En glasflaska är tyngre än vatten men med luften inuti så blir den lättare än vattnet och flyter, alltså har den lägre densiteten än vatten." https://sv.wikipedia.org/wiki/Densitet

Båten och fartygets utveckling följer människans tekniska utveckling. Nya verktyg och nya material gav nya sätt för att utveckla nya konstruktioner.

Från styråra till servoroder - att styra en båt

De allra första båtarna styrde man genom att ro eller paddla kraftigare från ena sidan. Du har kanske testat detta själv om du paddlat kanot någon gång? När man senare byggde större och större båtar så satte man fast en styråra på höger sida av båten. (Det är därför det heter styrbord.)

De roder som vi idag har på båtar uppfanns i Kina omkring år 0 men det dröjde till 1200-talet innan Europa började använda det.

Rodret är idag placerat längst akter ut (bak på båten) och i mitten på båten. Rodret ändras med hjälp av vajer mellan styrroder (ratt), och rodret vrids med muskelkraft, men vanligast idag är att rodrets sköts av en styrmotor (servo) som styrs från ett styrroder på bryggan (förarplatsen).

Från benspark till segel - Att ta sig framåt

I början när man färdades i stockbåtar fick man åka med strömmen. Vid lite grundare vatten kan man sparka sig fram med hjälp av benet och på lite djupare vatten kunde det fungera bra med en lång käpp som man stakade sig fram med. Käppen fungerade dåligt att paddla med men när man utvecklade ett bredare blad så gick det bättre och lät man paddeln vila i en grop eller klyka på sidan så kunde man ro.

För ungefär 5000 år sedan byggde egyptierna de första segelbåtarna. Man kunde dock bara segla i medvind. I motvind fick man ro.

Råsegel och Latinsegel - Vindkraften hjälper oss att segla

De första båtarna med segel hade fyrkantiga segel som sattes upp tvärs över båten. Råsegel som det heter är mycket svåra att använda då man vill segla mot vinden. Då får man oftast ro. Den stora nackdelen med råsegel är alltså att de bara fungerar om vinden blåser åt de håll man ska segla.

För ungefär 2000 år sedan började romarna använda trekantiga så kallade latinsegel. Latinsegel kunde skotas så att man kan segla mot vinden - kryssa.

I Kina började man på 900-talet sätta flera master på sina båtar och man kunde då sätta upp flera segel. I Europa började man inte sätta upp fler master förrän på 1400-talet i samband med upptäcktsfärderna. De skepp som Christoffer Columbus använde hade tre master och en blandning av både fyrkantiga (råsegel) och trekantiga (latinsegel) för att kunna utnyttja vinden effektivare.

Under slutet av 1800-talet blev dessa skepp utkonkurrerade av de ångdrivna fartygen.

Ångmaskin till sjöss

I slutet av 1800-talet hade de ångdrivna fartygen blivit så stora att de kunde ta mer last än segelfartygen. På grund av motorn var de också oberoende av vinden och var mycket bättre på att hålla tidtabellen. Ångfartygen dominerade nu sjöfarten.

Den första fungerande ångbåten med skovelhjul i aktern stod färdig 1807 i USA. Denna typ kallades Hjulångare och där skovelhjulet drevs av en ångmaskin. Runt 1860 hade man utvecklat bättre propellrar så man slutade att använda de stora skovelhjulen.

(Jag behövde stänga av ljudet men det är en bra filmsnutt som är filmad med drönare av en hjulångare i USA)

I slutet av 1800-talet började man även experimentera med nya typer av motorer. Det var bland annat dieselmotorn och ångturbinen. Dieselmotorn och ångturbinen är faktiskt de två olika typerna av maskiner som används på fartyg än idag.

Under 1900-talet utvecklades och skapades nya speciella former av fartyg. Dessa hade speciella användningsområden. Flera av dessa utifrån militära ändamål och formade utifrån behov under världskrigen som pågick under den första halvan av 1900-talet.

Tankfartyg - som transporterar olja (1920-talet)

Hangarfartyg - stora fartyg varifrån flygplan kunde starta och landa. Dessa fartyg spelade en viktig roll under andra världskriget (1940-talet)

Atomdrivna ubåtar - kan stanna under vatten i flera veckor. (1950-talet)

Bilfärjor (1950-talet)

Svävare - En helt ny typ av båt som kunde transportera passagerare väldigt snabbt på korta sträckor. (1960-talet)