2. Mekanism

Mekanism, eller anordning är en sammansättning av stela kroppar - maskinelement - med förmågan att överföra kraft och rörelse enligt mekanikens lagar. Hjulet, hävstången, skruvar, kuggväxlar, kamrörelser och ledrörelser/länkmekanismer är alla exempel på mekanismer.

Källa: Mekanism - Wikipedia

När man i nationalencyklopedin söker en definition av begreppet mekanism finner man följande:
    mekanism (senlat. mechani´sma'konststycke', av likabetydande grek.mēcha´nēma, se vidare mekanik), inom        tekniken anordning av mekaniska komponenter som åstadkommer eller överför en rörelse av något slag.            Exempel är ventilmekanism (för att öppna och stänga ventilerna i en motor), låsmekanism (i t.ex. ett dörrlås),        malteserkors (frammatningen i en filmkamera).

Begreppet mekanism har även andra betydelser såsom samhällsmekanismer eller kemiska mekanismer, men i denna text avses mekanismer i tekniska lösningar som förändrar en tillförd rörelse och kraft till en ny rörelse och kraft. Det kan även handla om att en mekanism möjliggör lagring av energi, till exempel en fjäder som skruvas upp eller spänns och sedan löses ut. Vanligt är också att man med hjälp av mekanismer vill överföra energi vilket kan ske i cykeln, i väderkvarnen och i vindkraftverket.

Människan har i alla tider behövt överföra rörelse och energi för att tillfredsställa sina behov och lösa sina problem. Redan på stenåldern började man använda "enkla maskiner" för att utföra mekaniskt arbete. Några av de tekniska lösningar man utvecklade då har varit oerhört viktiga för människans tekniska utveckling och lever än idag kvar i många av de tekniska lösningar vi använder oss av. De kallas gemensamt för "de mäktiga fem", eller "de enkla maskinerna", eftersom de verkligen är enkla, men samtidigt mäktiga genom sin förmåga att hjälpa oss att omvandla krafter och rörelser. Till denna grupp räknas:
• Hjulet
• Hävstången
• Skruven
• Kilen
• Det lutande planet

Människan har genom tiderna också alltid haft intresset av att utveckla tekniken för att få den att fungera mer effektivt och få den att "göra mer". Mekanismer har möjliggjort effektivare lösningar. Till exempel kunde man, med hjälp av hjul och remmar, länkar och vajrar etcetera, i en äldre mekanisk verkstad överföra kraft och rörelser till många olika verksamheter. Detta skedde med hjälp av olika källor, till exempel forsen i vattendraget och ett vattenhjul. Man möter mekanismer i tekniska lösningar dagligen, till exempel när dammsugarsladden snurras in, i ringpärmsmekanismen, i cykelns kedja och kuggkransar, i skolpennvässaren och i snurrvispen som man vevar.

En mekanism, eller en kedja av mekanismer, till exempel i en bil, kan bestå av kombinationer av remmar, vajrar, rep, länkar, kedjor och hävstänger och även av hjul, vevar, remskivor och kammar. Dessa olika komponenter förklaras närmare längre fram i texten. Dessutom använder man ibland luft eller vätska i mekanismen och då talar man om pneumatik respektive hydraulik.

Mekanismer behövs för att få något att röra sig fram och tillbaka, exempelvis en vattenspridare. Men även om något behöver flyttas i höjdled eller man kan ha behov av att flytta rörelsen och kraften från ett ställe till ett annat, exempelvis när man drar i spaken vid förarplatsen i en bil för att öppna motorhuven. Ett annat exempel är när man vill förvandla en liten kraft till en stor, till exempel när man öppnar målarburkens lock med en skruvmejsel eller lyckas lossa en hårt fastsatt hjulbult genom att förlänga bultnyckelns skaft.

I en mekanism kan det vara möjligt att förstå och förutse hur övriga delar rör sig om man rör på en av delarna. Det är tydligt att det finns en komponent i mekanismen som är den drivande (ingång/input) och att rörelsen förändras (växlas upp eller ned, byter riktning, ändrar form etcetera).

En mekanism består av en ingång (input), huvudmekanism (process) och en utgång (output). Ingången kan utgöras av en pedal som trampas, en vev som vevas, ett handtag som trycks ned, en motor som driver eller en ratt som vrids. Utgången är det man vill åstadkomma som exempelvis att en nål i symaskinen går upp och ner, att en lucka öppnas eller att en låsning sker. För att möjliggöra detta finns en huvudmekanism mellan ingång och utgång som genom sin funktion åstadkommer utgången. Cykelbromsen är ett exempel på en mekanism. Man kan beskriva mekanismens funktion schematiskt på följande sätt.

Här är några exempel på komponenter som ingår i många olika typer av mekanismer 

Källa: https://www.skolverket.se/download/18.6011fe501629fd150a28eeb/1541684997885/mekanismer.pdf